Jag känner så mkt just nu... Trötthet, konstant trötthet. För mkt plugg och för lite sömn. För lite glädje. För lite ork till glädje. Ångest över framtiden. Ångest över pengarna jag borde ha lite mer av. Ångest över vad som kommer hända sen, om jag gör rätt saker. Ångest för att jag inte har mer vilja och diciplin att fixa det som måste fixas. Glädje över att bo med Anneli. Längtan, ständigt denna längtan.. Längtan hit, längtar dit, längtan efter kylan, snön, julen, familjen, släkten, kompisar, barndomen, dom man förlorat, våren, sommaren, framtiden. Kärlek, så mkt kärlek. Ändå är man inte nöjd, aldrig nöjd.. Vill ha något annat, något mer.
Tidsbrist, ändå slösar jag bort den. Så mkt som borde göras. Så lite som blir gjort. Ryck, fixa, dona. Man vet att man kan. Musiken, som bränner överallt. Så fint och ändå så smärtsamt. Aldrig vara utan. Destruktiviteten. Mot bättre vetande. Ilska, avundsjuka, irritation. Så mkt onödigt, ändå måste den finnas där. Jag är jag, kommer alltid vara det. Tacksamhet för allt. Vill ha mer, alltid mer. Förvirring, osäkerhet. Onödigt. Nödvändigt. Vem är rätt, är du? Varför kan man aldrig veta?
Tumult, inre tumult. Upp och ner, varje dag. Jag tar det som det kommer. Med en kopp kaffe i handen och lite kärlek vid min sida.
jag älskar, älskar, ÄLSKAR hur du skrivit det här inlägget! jättefint skrivet!
SvaraRaderadu vet att det bara är att höra av dig om du behöver snacka om nåt <3 men som sagt, med en kopp kaffe så kommer man långt ;)
/ronja
åh tack baby! det var väldigt skönt att bara låta allting rinna ur, allt som finns i skallen :) jag tänkte faktiskt på dig efteråt, undrade ifall du skulle gilla det, appropå det vi pratat om förut, hahah!
SvaraRaderaaaaw, thank you :) jag vet det, och detsamma! ibland är det svårt att veta vad man ska säga när man inte riktigt kan sätta fingret på vad som är fel... men jag vet :)
haha ja, väldigt långt faktiskt! <3 <3