Så går vi en liten promenad för att undvika målarfarbrorn i mitt sovrum

Det är en farbror här och målar om i våran lägenhet. Han ockuperar mitt sovrum as we speak och jag måste gå ut på en promenad snart. Pallarinte kaoset överallt..

Idag hade vi ett seminarium om akutvård och traumatologi. Det var kul och lärorikt och blablabla. Här kommer det INTRESSANTA med dagen. Jag kände att jag började tycka om våran basgruppshandledare! Hon som jag tidigare tyckt varit fruktansvärd, läskig och helt enkelt värdelös. Jag kände plötsligt att Fan det är rätt bra att ha henne ändå :) Hon är kanske hård, men rättvis. Och hon är väldigt mån om att vi ska lära oss. Att vi ska förstå. Att vi ska kunna förklara och resonera (och därmed klara tentan). Det var en fin känsla på nå vis.. Majsan tyckte likadant så jag är inte ensam om min lilla stroke.

I tisdags var det den blåsigaste, kallaste och kladdigaste träningen på länge. Det var massa kontakt och massa lera och massa kul. I slutet rådde, som Thorsell påpekade, en Remember the titans-stämning. Det började bli mörkt. Vi fick springa sprints tills vi dog. Under tiden stod Guy, den galna skotten och skrek massa om att vi skulle visa att vi är bäst, att ingen kan stoppa oss, att om vi tror vi är trötta på lördag så ska vi köra på lite till. För vi vet att vi kan. Imorgon åker vi till Göteborg för match på lördag. Jag är nervös!!

Så här fin var jag i tisdags när jag kom hem.
Hur ser jag ut ikväll tror vi?