Ni vet den där studen på morgonen när man fortfarande är lite för trött för att öppna ögonen? När man ligger i sängen och känner värmen och hur skön sängen är.. När allt man orkar göra är att lyssna på sina roomies i deras morgonbestyr och känna lukten av kaffe. När man är för trött för att röra sig och istället blir väldigt medveten om varenda muskel i kroppen..
Den stunden gillar jag. Jag skulle bara haft dendärkarln här och delat den med.
Igår kollade jag igenom 1200-nånting bilder från lördagens match och kom fram till följande: Jag är läskigt överböjlig i mina leder, mitt knä ser helt snett ut. Jag älskar denna sport! Uppehållet känns alldeles för långt just nu.. Jag ser exakt ut som David när jag har scrum cap på mig.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar