Vi ska alltid vara stolta

Det var grymt sorgligt på Söderstadion i söndags.. Känslan när man såg spelarna gå av plan, ajaj.. Men det var ändå något grymt fint, när klacken, som var rätt nedstämd under matchen, tog i dom sista 5 minutrarna och bara sjöng, sjöng, och sen stod kvar och hyllade klubben långt efter att matchen blåsts av.. Vi höjde våra halsdukar och sjöng för Hammarby. Det var ett sånt där moment när jag insåg varför jag fastnade för de grönvita färgerna.. Det var kärlek och värme, trots superettan, trots en katastrofsäsong, trots en förlustmatch i sista omgången. Trots det var jag glad och stolt över att vara där.

För evigt trogen, Hammarby